Nu står världens bästa Robin i köket och lagar mat. Han ska stå för hela matlagningen och dukningen idag. Skönt att bli uppassad. Måste bara säga att jag är lycklig med honom. Han är en viktig del av mitt liv! och jag vill verkligen att han ska flytta hem snart! Jag behöver honom här i min närhet och hans enorma stöd och kärlek.



Förstår inte hur han orkar med mig då jag har såna jääävla humörsvängningar, men han har lärt sig att hantera det och sålla bort de ord jag säger till honom som jag inte menar. Men för minsta lilla kan jag få världens tändning och bli tokig. Men jag hoppas det blir bättre med tiden, ju mer man bearbetar morfars bortgång, som jag tror är en stor del av mina svängningar. På torsdag kommer det att bli en riktigt tung dag, då man fortfarande inte insett verkligheten än. Men jag hoppas och tror han har det bra i himlen. När man är med mormor så blir man lugn på ett konstigt sätt. så fort hon åkte kom aggressioner tillbaka och tändningarna kom. Inte kul. Blir så jobbigt när man får ångest för det 10 sekunder efter..

Jag älskar dig, Robin!